Sverige älskar jag faktiskt. Har altid velat att bo på nån plats där manniskör bryr sig inte så mycket om religion. Med jobbet var det annorlunda för mig… i början hade jag nästan inga erfarenheter på svenska bolag och fick bara ett studentjobb och en praktik på ett startup… MEN efter mitt först “seriöst” jobb blev det lättre – jag även hade det motsatta problemet ibland för att det finns många företag som vill ha “diversity” i kontoret och det kan ibland mena att man fick anställning pga att dem vill visa sig så här och har färgade kvinnor eller araber eller afrikaner på kontoret för att ta bra fotos som visar hur “diverse” deras arbetsplats är, osv.
Jag upplever inte så mycket racism var jag bor och jobbar (men jag jobbar inom tech), på mest var det bara några få incidenter med privat personer men flera med myndigheter som försäkringskassan och migrationsverket… det beror ofta på vem man får som handläggare. Men jag har många vänner som är från Kina eller är män från Mellanöstern som har det jättesvårt pga en dålig miljö som vill inte ge dem chansar och vill inte lita på dem. Men iaf tycker jag att svenskarna är mer öppna och mer spannande än stereotypen. Mina vänner hjälpte mig mycket med att integrera och jag är tacksam för dem.
SFI var inte så bra som hag trodde det skulle bli för att lära mig svenska, jag klarade sista nivån men kunde inte prata rigtigt svenska med andra, och var tvungen att ha privat lektioner istället, då blev det bättre och jag känner mig mer bekväm och hoppas att bli en svensk medbogare i 2 års tid.
Va dåligt är det, vad hade hänt med din vän :( det låter fel! kankse som nånting hon kan klaga till myndigheterna om?
Sverige älskar jag faktiskt. Har altid velat att bo på nån plats där manniskör bryr sig inte så mycket om religion. Med jobbet var det annorlunda för mig… i början hade jag nästan inga erfarenheter på svenska bolag och fick bara ett studentjobb och en praktik på ett startup… MEN efter mitt först “seriöst” jobb blev det lättre – jag även hade det motsatta problemet ibland för att det finns många företag som vill ha “diversity” i kontoret och det kan ibland mena att man fick anställning pga att dem vill visa sig så här och har färgade kvinnor eller araber eller afrikaner på kontoret för att ta bra fotos som visar hur “diverse” deras arbetsplats är, osv.
Jag upplever inte så mycket racism var jag bor och jobbar (men jag jobbar inom tech), på mest var det bara några få incidenter med privat personer men flera med myndigheter som försäkringskassan och migrationsverket… det beror ofta på vem man får som handläggare. Men jag har många vänner som är från Kina eller är män från Mellanöstern som har det jättesvårt pga en dålig miljö som vill inte ge dem chansar och vill inte lita på dem. Men iaf tycker jag att svenskarna är mer öppna och mer spannande än stereotypen. Mina vänner hjälpte mig mycket med att integrera och jag är tacksam för dem.
SFI var inte så bra som hag trodde det skulle bli för att lära mig svenska, jag klarade sista nivån men kunde inte prata rigtigt svenska med andra, och var tvungen att ha privat lektioner istället, då blev det bättre och jag känner mig mer bekväm och hoppas att bli en svensk medbogare i 2 års tid.
Va dåligt är det, vad hade hänt med din vän :( det låter fel! kankse som nånting hon kan klaga till myndigheterna om?